Golden teeths and silver medals

När jag skriver detta sitter jag på tåget till Norrköping och lyssnar på Nina och Nicolai i en dundrande duett. Måste ju säga att jag blev förälskad i veolias tåg så fort jag klev på första gången. Som att kliva rakt in i tjugotalet. Träpaneler och nerdragbara fönster som man kan luta sig ut genom och vinka farväl till någon på perrongen. Inte för att jag har gjort det. Om jag hade varit lite flitigare och lite modigare hade det kunnat bli många fina bilder.

1 reaktion på ”Golden teeths and silver medals

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *