Worries

Jag känner mig lite besviken över julen. Jag har inte gjort allt jag hade velat göra. Jag ville gå på julmarknad både med Emily & Elise och Max. Men det blev inte med någon av dom. Och jag ville åka skridskor när jag fortfarande hade lite julstämning i kroppen, för det är ju en helt annan sak då. Men vintern har ju inte ens börjat än, så förmodligen kan man åka på lite vänterkänsla så småningom. I år vill jag verkligen ha vinter, med tanke på att jag inte fick någon alls förra året.

Jag känner mig lite stressad inför papret. Jag hade skrivit nästan en sida när jag insåg att det inte alls var det jag hade tänkt mig, så jag började om igen. Och nu kommer jag ingenstans. Mamma föreslog att jag skulle strunta i skrivandet några dagar och inrikta mig på läsningen istället. För jag har så många böcker som jag hittade. Dessutom ska jag hinna jobbatyp alla mellandagarna. Och det gör ju inte det hela lättare. Om jag hade vetat hur mycket jag hade i skolan så skulle jag inte tackat ja till att jobba så mycket. Det räcker inte ens att tänka att det är pengar, för det är inte jobbet som är det jobbiga, utan skolan. Det hade varit mycket lättare om jag bara hade haft skolan att tänka på.

Det hela har lett till att jag inte har haft mens på typ två månader, så jag trodde att jag var gravid. Så vara jag nervös inför det med. Tillslut (igår) gjorde jag ett test som var negativt. Har nog aldrig varit så lättad i mitt liv förut. Det var första gången jag kissade i ett glas också. Ett rättså rolig upplevelse förstås. Men nu behöver jag inte oroa mig för det längre.

Det tredje är att vår kanin är rättså kass. Han blir bara smalare och smalare fast än vi ger honom met, mer än vi brukar nu sen vi såg att han blev smal. Och hans ögon rann jättemycket. Han är verkligen ingen vacker syn just nu.

Det fjärde, men det spelar inte så stor roll, är att idag när jag kom hem låg Kaskelott (guldfisk) på bottnen och simmar konstigt, som Katt (också guldfisk) gjorde innan han dog. Fast det tog flera veckor. Det är dock “bara” en fisk och jag oroar mig inte så mycket för det. Jag får se om jag köper nya sen. Väntar nog lite isåfall.

Det hela låter rättså illa. Men jag mår inte speciellt kasst över det. Det är bara när det slår mig hur mycket jag har att göra med papret. Det är framför allt tanken på att jobbet håller mig tillbaka som stör mig. Men det ska säkert lösa sig. Jag får väl i värsta fall fråga om jag får skjuta upp det. Jag mejlade läraren idag, så det ska nog bli bra.

Sofia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *